| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tArbetsmarknadsutskottets betänkande\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t\t2022/23:AU4\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tRiksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSammanfattning\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksrevisionen har granskat den statliga lönegarantin. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Den statliga lönegarantin – förekomst av missbruk och myndigheternas kontrollarbete (RiR 2022:4). Riksrevisionen gör den övergripande bedömningen att den statliga lönegarantin inte skyddas mot missbruk på ett effektivt sätt och att det finns behov av en större översyn. I rapporten lämnas tre rekommendationer till regeringen och en rekommendation till Domstolsverket.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet välkomnar granskningen och anser liksom Riksrevisionen att det behöver göras en översyn av den statliga lönegarantin. Utskottet kommer att följa regeringens arbete på området.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBehandlade förslag\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSkrivelse 2021/22:285 Riksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tInnehållsförteckning\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRedogörelse för ärendet\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets överväganden\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBilaga
Förteckning över behandlade förslag\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\tSkrivelsen\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets förslag till riksdagsbeslut\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t| \r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t\t\tRiksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin\r\n\t\t\t\t\t\t \r\n\t\t\t\t\t | \r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\tRiksdagen lägger skrivelse 2021/22:285 till handlingarna.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tStockholm den 10 november 2022\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tPå arbetsmarknadsutskottets vägnar\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMagnus Persson\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFöljande ledamöter har deltagit i beslutet: Magnus Persson (SD), Teresa Carvalho (S), Viktor Wärnick (M), Michael Rubbestad (SD), Johanna Haraldsson (S), Saila Quicklund (M), Serkan Köse (S), Ann-Christine From Utterstedt (SD), Paula Holmqvist (S), Arin Karapet (M), Ciczie Weidby (V), Magnus Jacobsson (KD), Jonny Cato (C), Erik Hellsborn (SD), Camilla Mårtensen (L), Annika Hirvonen (MP) och Jim Svensk Larm (S).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRedogörelse för ärendet\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet behandlar i detta betänkande regeringens skrivelse 2021/22:285 Riksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin. Inga följdmotioner har väckts med anledning av skrivelsen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tEnligt riksdagsordningen ska Riksrevisionen lämna sina granskningsrapporter över effektivitetsrevisionen till riksdagen. Riksdagen ska överlämna rapporterna till regeringen, som sedan ska återkomma i en skrivelse till riksdagen med en redovisning av vilka åtgärder regeringen vidtagit eller avser att vidta med anledning av iakttagelserna i rapporterna. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksrevisionen överlämnade i februari 2022 granskningsrapporten Den statliga lönegarantin – förekomst av missbruk och myndigheternas kontrollarbete (RiR 2022:4) till riksdagen. I mars 2022 informerade företrädare för Riksrevisionen utskottet om granskningsrapporten, och i september 2022 överlämnade regeringen skrivelse 2021/22:285 till riksdagen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets överväganden\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tUtskottets förslag i korthet\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\t\r\n\t\t\t\t\tRiksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.\r\n\t\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksrevisionens granskning\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksrevisionen har granskat den statliga lönegarantin. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Den statliga lönegarantin – förekomst av missbruk och myndigheternas kontrollarbete (RiR 2022:4).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBakgrund och metod\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksrevisionen konstaterar inledningsvis att den statliga lönegarantin är en skyddslagstiftning som träder in när arbetsgivaren har gått i konkurs eller när ett företag genomgår en företagsrekonstruktion. Syftet är att ersätta anställda som inte får ut sin lön. Det regelverk som styr rätten till ersättning och nivån på ersättningen beskriver Riksrevisionen som mycket komplext.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksrevisionen konstaterar vidare att utgifterna för den statliga lönegarantin har ökat kraftigt till följd av pandemin. Utgifterna var 3,2 miljarder kronor 2020, vilket är närmare 1 miljard mer än 2019. Drygt 34 000 personer fick lönegaranti under 2020, varav 62 procent i samband med konkurs och 38 procent i samband med företagsrekonstruktion.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tEnligt Riksrevisionen har det under lång tid varit känt att det förekommer bedrägerier mot lönegarantin. 2011 bedömdes missbruket uppgå till ca 150–200 miljoner kronor per år, eller omkring 7–10 procent av anslaget till lönegarantin. Riksrevisionen refererar även till flera rättsfall med lönegarantibedrägerier. Men även om bristerna i systemet länge varit kända har det inte genomförts några väsentliga förändringar av regelverket och missbruket har kunnat fortsätta. Det saknas också aktuella analyser av hur omfattande missbruket är. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSammantaget ger det Riksrevisionen skäl att granska om den statliga lönegarantin skyddas mot missbruk på ett effektivt sätt.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFör att besvara den övergripande revisionsfrågan ställs följande delfrågor:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Hur stor är omfattningen av missbruk av lönegarantin?\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Motverkas risker för missbruk av myndigheternas kontroller?\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Har regeringen vidtagit lämpliga åtgärder för att motverka missbruk och säkerställa en god kontroll över kostnadsutvecklingen?\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tGranskningen baseras på olika metoder, bl.a. intervjuer, dokumentstudier och enkät samt inhämtning och bearbetning av statistik och registerdata. Även skriftligt material och svar på frågor har begärts in från flera myndigheter.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksrevisionens huvudsakliga bedömningsgrund är att den statliga lönegarantin ska skyddas mot missbruk eftersom missbruk innebär ett dåligt hushållande med de statliga medlen och leder till att brottslighet understöds. Enligt budgetlagen (2011:203) ska hög effektivitet eftersträvas och god hushållning iakttas inom statlig verksamhet, vilket också gäller för lönegarantin. Missbruk av lönegaranti innebär att ersättning betalas ut till individer i strid med bestämmelser i konkurslagen och lönegarantilagen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tIakttagelser och rekommendationer\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tNär det gäller frågan om omfattningen av missbruk av lönegarantin gör Riksrevisionen bedömningen att missbruket är i storleksordningen 6–9 procent av det utbetalda lönegarantibeloppet i konkurser för 2020. Det motsvarar 100–150 miljoner kronor ett genomsnittligt år. Riksrevisionen gör följande huvudsakliga iakttagelser:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Indikatorerna över uppskattat missbruk visar att närmare 7 procent av dem som fick lönegaranti under 2020 inte hade någon tidigare registrerad lön från arbetsgivaren som gått i konkurs.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Ytterligare närmare 9 procent av lönegarantimottagarna i konkurser fick mer i lönegaranti än vad de hade fått i lön under sin anställningsperiod.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Drygt 3 procent av lönegarantimottagarna fick kraftiga lönehöjningar kort inpå konkursen.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Indikationerna på missbruk i företagsrekonstruktioner är betydligt lägre än i konkurser.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tNär det gäller frågan om risker för missbruk motverkas av myndigheternas kontroller gör Riksrevisionen bedömningen att myndigheterna väsentligen har gjort adekvata insatser utifrån sina roller i systemet, men att de saknar förutsättningar för att göra effektiva kontroller på grund av hur systemet är utformat. Riksrevisionen gör följande huvudsakliga iakttagelser:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Konkurstillsynens förutsättningar för att upptäcka missbruk av lönegaranti är begränsade, vilket har att göra med hur systemet är utformat.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Det finns stora möjligheter för gäldenären att välja konkursförvaltare vilket innebär en risk för lönegarantibedrägerier men även andra former av brottslighet kopplad till konkurser.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Sekretessregler försvårar förvaltarnas bedömning av rätt till lönegaranti och leder till att beslut riskerar att fattas på otillräckliga underlag.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Beviskraven är låga för att arbetstagare ska ha rätt till ersättning.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Länsstyrelsen arbetar aktivt för att motverka att lönegaranti betalas ut vid falska beslut men saknar mandat att stoppa utbetalningar.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Efterkontroll av lönegarantibeslut sker i liten omfattning även om särskilda insatser har gjorts under senare tid.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Reglerna och processerna för när lönegarantimottagare ska betala tillbaka ersättning är krångliga.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tNär det gäller frågan om regeringen har vidtagit lämpliga åtgärder för att motverka missbruk och säkerställa en god kontroll över kostnadsutvecklingen gör Riksrevisionen bedömningen att regeringen inte utformat och styrt systemet för den statliga lönegarantin på ett ändamålsenligt sätt. Riksrevisionen gör följande huvudsakliga iakttagelser:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Ingen myndighet har ett övergripande ansvar för lönegarantisystemet eller gör någon djupare analys av det.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Regeringens analys i budgetpropositionerna är mycket kortfattad och kunskapen om vad som driver kostnadsutvecklingen är mycket begränsad. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Trots återkommande varningar om organiserat missbruk av lönegarantin har systemets huvuddrag inte förändrats på trettio år.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSammantaget leder Riksrevisionens iakttagelser till den övergripande bedömningen att den statliga lönegarantin inte skyddas mot missbruk på ett effektivt sätt. Utifrån granskningen konstaterar Riksrevisionen att det finns tydliga indikationer på att missbruk förekommer och att det är relativt omfattande.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen:\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Gör en större översyn av den statliga lönegarantin.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Ge en myndighet i uppdrag att analysera lönegarantin.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t• Överväg ändringar av lönegarantilagen eller konkurslagen för att tydliggöra i vilka situationer lönegarantianspråk bör avslås.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRiksrevisionen lämnar en rekommendation till Domstolsverket om att förändra blanketten för ansökan om egen konkurs så att gäldenären behöver motivera eventuellt förslag på konkursförvaltare.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSkrivelsen\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI skrivelse 2021/22:285 Riksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och ser allvarligt på alla former av missbruk och bedrägerier av den statliga lönegarantin.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser hänvisar regeringen till ett tidigare beslut om att ge Skatteverket i uppdrag att utreda och lämna förslag på åtgärder som krävs för att hindra felaktiga utbetalningar som upptäcks i samband med handläggning och kontroll av lönegarantiärenden samt lämna nödvändiga författningsförslag. I skälen för beslutet angav regeringen att Skatteverket borde ta över ansvaret för hantering av lönegarantins utbetalningsverksamhet (Fi2021/03377).\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI promemorian Lönegaranti (A2022/01136) föreslås de författningsändringar som behöver genomföras för att ansvaret för utbetalning av garantibelopp överförs från länsstyrelserna till Skatteverket. Vidare föreslås bl.a. att Skatteverket ska kontrollera att en arbetstagare har rätt till garantibelopp, att det införs utökade möjligheter att lämna uppgifter mellan aktörerna i lönegarantiärenden och att det införs en skyldighet att lämna uppgifter som behövs för att utreda och rätta ett beslut om lönegaranti.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tNär det gäller regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser anför regeringen att Riksrevisionens granskning tillsammans med andra underlag kommer att vara viktiga utgångspunkter för regeringens fortsatta arbete med att reformera lönegarantin. Regeringen ser positivt på förslaget om att ansvaret för utbetalning av garantibelopp överförs från länsstyrelserna till Skatteverket. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tVidare instämmer regeringen med Riksrevisionen om att det finns behov av en större översyn än vad som ingick i uppdraget till Skatteverket och har därför för avsikt att se över ytterligare delar av lönegarantin.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tI och med skrivelsen till riksdagen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tGällande reglering\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tLönegarantin regleras huvudsakligen i lönegarantilagen (1992:497) och lönegarantiförordningen (1992:501). Förmånsrättslagen (1970:979) styr vilken typ av lönefordringar som de anställda kan få lönegaranti för. Konkurslagen (1987:672) styr hur konkurser går till och hur förvaltning ska ske men också vilka anspråk på lön som en anställd kan göra i konkurser. För företagsrekonstruktioner gäller lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottets ställningstagande\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet vill inledningsvis välkomna Riksrevisionens granskning, inte minst eftersom det under lång tid varit känt att det förekommer bedrägerier mot lönegarantin. Efter att ha tagit del av granskningen måste utskottet tyvärr konstatera att missbruket är relativt omfattande.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet ser naturligtvis allvarligt på alla former av missbruk och bedrägerier av den statliga lönegarantin. Utskottet noterar att Riksrevisionen mot bakgrund av det nuvarande regelverkets utformning och myndigheternas befogenheter gör den övergripande bedömningen att den statliga lönegarantin inte skyddas mot missbruk på ett effektivt sätt. \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tUtskottet delar Riksrevisionens bedömning att reformbehovet är större än vad som anges i det ovannämnda uppdraget till Skatteverket och noterar att också den förra regeringen ansåg att det finns behov av en större översyn. Utskottet kommer att följa den nya regeringens arbete på området.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tMed det anförda föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tBilaga\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tFörteckning över behandlade förslag\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tSkrivelsen \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\tRegeringens skrivelse 2021/22:285 Riksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin.\r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\t\t\r\n\t\t\t\t \r\n\t\t\t
\r\n\t\tDen statliga lönegarantin skyddas inte mot missbruk på ett effektivt sätt. Det konstaterar Riksrevisionen i en rapport. Den statliga lönegarantin har som syfte att ge löneersättning till anställda som av någon anledning inte får lön av sin arbetsgivare. Det kan vara på grund av att arbetsgivaren exempelvis har gått i konkurs.
\r\nRiksrevisionens rapport visar att det förekommer missbruk av den statliga lönegarantin och att det finns ett behov av att se över regelverket. I en så kallad skrivelse konstaterar regeringen att de delar Riksrevisionens uppfattning.
\r\nRiksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
\r\n ", "dok_id": "HA01AU4", "systemdatum": "2022-11-17 15:32:01" }, { "kod": "notisrubrik", "namn": "Beslut", "text": "Den statliga lönegarantin skyddas inte mot missbruk (AU4)", "dok_id": "HA01AU4", "systemdatum": "2022-11-17 15:32:01" }, { "kod": "rdbeslut", "namn": "Riksdagens beslut", "text": "Kammaren biföll utskottets förslag.", "dok_id": "HA01AU4", "systemdatum": "2022-11-17 15:37:24" }, { "kod": "utsknotis", "namn": "Utskottets förslag till beslut", "text": "Den statliga lönegarantin skyddas inte mot missbruk på ett effektivt sätt. Det konstaterar Riksrevisionen i en rapport. Den statliga lönegarantin har som syfte att ge löneersättning till anställda som av någon anledning inte får lön av sin arbetsgivare. Det kan vara på grund av att arbetsgivaren exempelvis har gått i konkurs.
\r\nRiksrevisionens rapport visar att det förekommer missbruk av den statliga lönegarantin och att det finns ett behov av att se över regelverket. I en så kallad skrivelse konstaterar regeringen att de delar Riksrevisionens uppfattning.
\r\nArbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
\r\n ", "dok_id": "HA01AU4", "systemdatum": "2022-11-17 15:32:01" }, { "kod": "utsknotisrubrik", "namn": "Utskottets förslag", "text": "Den statliga lönegarantin skyddas inte mot missbruk (AU4)", "dok_id": "HA01AU4", "systemdatum": "2022-11-17 15:32:01" }, { "kod": "beslutdatumtid", "namn": "Datum och tid för beslutet", "text": "2022-11-17 00:00:00", "dok_id": "HA01AU4", "systemdatum": "2022-11-17 15:32:01" }, { "kod": "debattdatumtid", "namn": "Datum och tid för debatten", "text": "2022-11-17 00:00:00", "dok_id": "HA01AU4", "systemdatum": "2022-11-17 15:32:01" }, { "kod": "statustext", "namn": "statustext", "text": "Ärendet är avslutat", "dok_id": "HA01AU4", "systemdatum": "2022-11-18 00:05:37" } ] }, "dokbilaga": { "bilaga": { "dok_id": "HA01AU4", "subtitel": null, "filnamn": "2022_23_AU4_20221110141828_Publicering.pdf", "filstorlek": "130063", "filtyp": "pdf", "titel": "Riksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin", "fil_url": "https://data.riksdagen.se/fil/391A6C26-2629-417C-A637-7A95E4373248" } }, "dokreferens": { "referens": [ { "referenstyp": "behandlar", "uppgift": "Skrivelse 2021/22:285 Riksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin", "ref_dok_id": "H903285", "ref_dok_typ": "prop", "ref_dok_rm": "2021/22", "ref_dok_bet": "285", "ref_dok_titel": "Riksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin", "ref_dok_subtitel": null, "ref_dok_subtyp": "skr", "ref_dok_dokumentnamn": "Skrivelse" }, { "referenstyp": "beslut_id", "uppgift": "Beslut 2022/23:AU4", "ref_dok_id": "HAC320221117AU4", "ref_dok_typ": "kammakt", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "AU4", "ref_dok_titel": "Beslut", "ref_dok_subtitel": null, "ref_dok_subtyp": "vo", "ref_dok_dokumentnamn": "Votering" }, { "referenstyp": "föredragningslista", "uppgift": "föredragningslista 2022/23:22 Torsdag den 17 november 2022", "ref_dok_id": "HA0I22", "ref_dok_typ": "f-lista", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "22", "ref_dok_titel": "Torsdag den 17 november 2022", "ref_dok_subtitel": null, "ref_dok_subtyp": null, "ref_dok_dokumentnamn": "Kammarens föredragningslistor" }, { "referenstyp": "protokollbeslut", "uppgift": "2022-11-17", "ref_dok_id": "HA0922", "ref_dok_typ": "prot", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "22", "ref_dok_titel": "Protokoll 2022/23:22 Torsdagen den 17 november", "ref_dok_subtitel": null, "ref_dok_subtyp": null, "ref_dok_dokumentnamn": "Protokoll" }, { "referenstyp": "rskr", "uppgift": null, "ref_dok_id": "HA0K21", "ref_dok_typ": "rskr", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "21", "ref_dok_titel": "Riksdagsskrivelse 2022/23:21", "ref_dok_subtitel": null, "ref_dok_subtyp": "rskr", "ref_dok_dokumentnamn": "Riksdagsskrivelse" }, { "referenstyp": "talarlista", "uppgift": "talarlista 2022/23:20221117 Torsdag den 17 november 2022", "ref_dok_id": "HA0J20221117", "ref_dok_typ": "t-lista", "ref_dok_rm": "2022/23", "ref_dok_bet": "20221117", "ref_dok_titel": "Torsdag den 17 november 2022", "ref_dok_subtitel": null, "ref_dok_subtyp": null, "ref_dok_dokumentnamn": "Talarlista" } ] }, "webbmedia": { "media": { "url": "VOD1/HD/2442211170029676121", "videofileurl": "https://mamstream.riksdagen.se/VOD1/_definst_/smil:HD/2442211170029676121.smil/playlist.m3u8", "audiofileurl": "https://mhdownload.riksdagen.se/VOD1/HD/2442211170029676121_aud.mp3", "downloadurl": "https://mhdownload.riksdagen.se/VOD1/HD/2442211170029676121_720p.mp4", "thumbnailurl": "https://mhdownload.riksdagen.se/posterframe/2442211170029676121.jpg", "debateurl": "/sv/webb-tv/video/debatt-om-forslag/riksrevisionens-rapport-om-den-statliga_HA01AU4", "debattsekunder": "14", "debatt_rm": "2022/23", "debatt_typ": "Arbetsplenum", "dok_beteckning": "AU4", "datum": "2022-11-17 11:54:31", "dok_id": "HA01AU4", "videostatus": "2", "source": "Rim", "inspelningstyp": "Kammarsystemet", "systemdatum": "2022-11-17 12:56:45" } } } }